Skolan kan börja

Snart står gymnasieskolan Gundua Secondary School i norra Kenya redo att ta emot 320 elever. Men redan nu bubblar det av aktivitet i den nästan färdigbyggda skolan. De 150 elever som redan är på plats är lika entusiastiska över sin nya skola som deras lärare är. Och framtidstron är stark i Ex-Lewa på det kenyanska höglandet.

Gunduaskolan går helt i blått och gult för att visa på samhörigheten med Sverige.

– Mina fÖrÄldrar har ett litet jordbruk. Vi syskon hjälper till, när vi inte går i skolan.

”När jag inte går i skolan” – en mening som tyvärr allt för få barn världen över kan säga. Bara i Afrika är det mer än 45 miljoner barn i skolålder som aldrig någonsin får sätta sin fot i en skola. Därför är ett av FN:s allra viktigaste så kallade milleniemål att alla barn ska få rätt till en grundskoleutbildning senast år 2015. I verklighetens Afrika är dessvärre det målet fortfarande avlägset och det gäller också i Kenya, beläget i östra Afrika, mitt på ekvatorn och med drygt 35 miljoner invånare.

I regionen Ex-Lewa i norra Kenyas högland har fram tills alldeles nyligen saknats gymnasieskolor som är tillgängliga för alla ungdomar. De gymnasier som finns sedan tidigare är internat, som har så höga terminsavgifter att de flesta familjer i området inte har möjlighet att sända sina ungdomar dit. I jordbruksbygden Ex-Lewa måste de flesta ungdomar hjälpa sina föräldrar med det dagliga arbetet och därför är en internatskola en omöjlighet även för dem som har råd. Därför bildades Gundua Foundation för tre år sedan just med syfte att uppföra en dagskola på gymnasienivå med låga skolavgifter. Bygget har pågått sedan andra halvåret 2007 och när skolan är helt färdig i höst kommer 320 elever att få sin utbildning där. Men redan nu står flera skolbyggnader klara och utbildningen pågår redan för fullt i Gundua Secondary School. En av de 150 elever som redan får sin undervisning i skolan är 16-årige Walter som går i andra årskursen:

– Jag bor åtta kilometer från skolan så det tar ungefär en timme för mig att gå hit på morgnarna och lika lång tid att gå hem. Men det är det värt! Gundua är utan tvekan den bästa skolan i det här området, säger Walter med övertygelse i rösten.

När Gunduaskolan officiellt invigs i höst kommer både Gunduas 320 elever och de elever som går i den närliggande lågstadietskolan erbjudas skollunch under dagen.

Att Gundua Är en populär skola bland eleverna vittnar alla jag talar med om. Patrick, som går i tredje årskursen, den för närvarande högsta på Gundua-skolan, berättar att han har två bröder som går i första årskursen. Om Gundua inte hade funnits tror han att både han och hans bröder varit tvungna att sluta skolan efter grundskolan. För Patrick och hans bröder hade en internatskola varit alldeles för dyr och alla barnen behövs hemma efter skolan för att hjälpa till i jordbruket eller för att utföra andra sysslor i hemmet.

Liknande historier, om att de behöver hjälpa till i hemmet, berättar många av eleverna i Gundua-skolan. Dorothy, även i tredje årskursen, är en av dem:

– Båda mina föräldrar är döda så därför bor jag hos mina farföräldrar. De är gamla och klarar inte av allt det dagliga arbete själva. Tack vare att jag går i en dagskola kan jag både gå i skolan och sedan komma hem för att hjälpa dem på eftermiddagarna.

NÄr skolklockan ringer skyndar tredje årskursens elever, alla iförda sina blå skoluniformer av brittisk modell, till sitt klassrum. Där väntar Mr Louis, biträdande rektor och matematiklärare, och på tavlan bakom honom har han skrivit ”Fortsättning, logaritmer – hur man använder logaritmer”. När de omkring 50 eleverna i klassen satt sig i sina bänkar och tagit upp matteböckerna, som står i papplådor på golvet bredvid dem, börjar Mr Louis lektionen.

– Idag ska vi omvandla tal i logaritmform till indexform och vice versa. Are we together?  (Är ni med?), frågar matematikläraren retoriskt, och fortsätter:

– Kan någon tala om för mig vilken form det här talet är i? Svaret kommer i form av ett unisont mumlande från klassen.

– Mycket bra! Logaritmform!

Mr Louis fortsätter lektionen med att be eleverna omvandla tal från tavlan till indexform. Medan eleverna räknar var och en för sig går han runt mellan bänkarna och stannar då och då för att se hur det går för eleverna. Oftast är kommentarerna positiva och berömmande: ”Mycket bra Sarah, du har fattat precis hur det ska gå till”, men ibland behöver han hjälpa en elev som har problem med omvandlingen.

Mr Louis goda humör och positiva undervisningssätt gör det lätt att förstå vad Gundua-eleverna menar när de säger att de har de mest kvalificerade lärarna i hela Ex-Lewa-distriktet. Alla elever jag talar med är eniga om detta och det verkar som om den kreativa miljön i Gundua-skolan lockar till sig duktiga lärare. Mr Frances, har varit lärare i historia och geografi i 15 år och enligt honom är det här den bästa skolan han jobbat på. ”Jag stannar kvar så länge de vill ha mig här”, säger han entusiastiskt.

Men man behÖver inte röra sig långt bort från de solgula skolbyggnaderna för att inse att Gundua Secondary School är en lycklig oas i Kenyas skolsystem och att behoven runt omkring är stora. På andra sidan ett lågt buskage, bara några hundra meter från Gundua-skolan, ligger grundskolan, Ex-Lewa Primary School. Trots att skolorna intill varandra är kontrasten enorm. Medan Gundua-skolan har ljusa lokaler, är grundskolans klassrum mörka och instängda och saknar helt fönster. Lärarrummen består i stort sett bara av kartong. I de åtta skolklasserna finns endast sju lärare, vilket medför att minst en klass saknar lärare.

– I vår skola är nästan alla fattiga. Titta bara på den där flickan, pekar Mr Franco, rektor på Ex-Lewa Primary School och fortsätter:

– Hon är bara tre år och går på vårt dagis. Hon är föräldralös och har förmodligen inte ätit någonting alls idag.

Mr Franco vänder sig om och tittar en lång stund på den lilla flickan som, till synes sorglös, rullar runt i det solsvedda gräset.

– Och eftersom vår skola är fattig kan vi inte ge dem någon mat under skoltid heller, fortsätter Mr Franco med en suck.

Matsalen är i dag halvfärdig, men när skolan invigs i höst kommer den ha möjlighet att ta emot elever från både Gundua och den närliggande lågstadieskolan.

Snart ljusnar dock utsikterna även för Ex-Lewa Primary School. Ett nyligen underskrivet kontrakt med Gundua Foundation ska leda till att grundskolan inom en snar framtid blir en del av Gundua-skolan. När Gundua-skolans matsal står färdig kommer även eleverna i den intilliggande grundskolan att få äta där.  Därmed löses en stor del av grundskolans problem, menar Mr Franco:

– Det spelar ingen roll hur bra undervisningen i en skola är, är eleverna hungriga kan de inte ta till sig kunskapen, säger rektorn, som välkomnar det fördjupade samarbetet mellan de båda grannskolorna.

– Se så fin Gundua-skolan är. Våra två skolor är som mor och dotter, vi kan aldrig separeras från varandra när vi ligger så nära. Mina elever ska en dag bli Gunduas elever och därför borde vi vara en och samma skola, slår Mr Franco fast.

Avslutningsvis gör han en svepande gest ut mot det platta, bördiga område som omger skolorna:

– Det här är vårt lands framtid. Med de möjligheter som Gundua-skolan erbjuder kan den generation som växer upp nu bli den generation som förändrar hela Kenya.

Och att grundskolerektorn Mr Francos ord är mer än bara storslagna förhoppningar, visar den framtidstro jag möter hos elev efter elev när jag är tillbaka på Gundua-skolan:

– Jag är stolt över att få gå på Gundua-skolan. Det gör att jag vill förändra världen, säger 16-åriga Betty i andra årskursen, och tillägger med stolthet i rösten:

– Och det kan jag, om jag vill.

Bettys framtidsdrÖmmar delas av Gundua-skolans rektor, Mr Martin, som just håller på att undervisa ambitiösa eleven Patrick i favoritämnet Kemi. Mr Martin är stolt över sin skola och sina elever och är övertygad om att många av dem har förutsättningar att fortsätta till universitetet efter fullbordade studier i Gundua-skolan.

Till hösten står alltså Gundua-skolan i Ex-Lewa klar och redo att ta emot 320 elever, och nu blickar Gundua Foundation framåt. För den snart färdiga skolan finns redan kompletterande önskemål om fler klassrum, ett skolbibliotek – och en skolbuss! En sådan skulle möjliggöra utflykter och skapa förutsättningar för de olika idrottslagen i skolan att delta i tävlingar utanför närområdet.

PÅ lite lÄngre sikt väntar större utmaningar för Gundua Foundation. En idé är att starta en ny Gundua-skola, en dagskola på gymnasienivå, i någon annan del av Kenya där gymnasieundervisningen är eftersatt. En annan vision är att i anslutning till Gundua-skolan i Ex-Lewa också bygga och driva en yrkesskola, där ungdomar från området kan lära sig yrken som snickare, murare och elektriker.

Amanda Borg, projektledare Gundua Foundation

Samarbetspartners